Ebban har använts med stor framgång i Finland sedan lanseringen 2014 och nu finns tjänsten i Sverige. I Ebban finns över 20,000 e- och ljudböcker som elever kan ta del av via dator, läsplatta och mobiltelefon. Antalet titlar ökar varje vecka.

– När alla elever enkelt får tillgång till samma bok kan man jobba med gemensamma läsprojekt i klassen, säger Sini Lento.

Senaste tidens rapporter¹ visar att skolor behöver satsa på läsfrämjande arbete. Ebban är ett verktyg för att stödja skolor i just det arbetet. Litteraturen är speciellt utvald för att passa elever från årskurs 1 till gymnasiet, med olika läsnivåer och intressen. Eleverna kan också lyssna samtidigt som de läser, vilket är ett stöd för många.

I Ebban är böckerna kategoriserade, de presenteras i ett inspirerande och användarvänligt gränssnitt där tjänstens bibliotekarie tipsar om läsning. Med Ebban blir det enkelt att stimulera det långsiktiga intressedrivna läsandet.

Ebban kompletterar skolbiblioteket
Mikael Gros är bibliotekarie i Ebban. Han förklarar att tjänsten ska ses som ett komplement till skolbiblioteken.

– Olika elever inspireras på olika sätt. Den fysiska boken är viktig men elever behöver också få tillgång till olika former av läsupplevelser. En digital bok kan få fler att börja läsa, säger han.

I kursplanen står det att undervisningen ska stimulera elevernas intresse för läsning och att skolan ska erbjuda olika slags texter genom olika medier.

– Vad Ebban erbjuder är ett stöd för skolorna för att kunna uppfylla sitt uppdrag, avslutar Mikael Gros.

Läs mer och testa själv på: axiellmedia.com/ebban

¹Ref Skolinspektionen (2022) Läsfrämjande arbete i grundskolan.

– Unga författare är ett läsfrämjande projekt som utvecklats inom bokförlaget Ekström & Garay, berättar Paul Nilsson, förlagschef. Vi vill erbjuda inspiration och verktyg som ger barn och unga tillträde till den litterära världen. Genom möten och samtal med etablerade författare skapas förutsättningar för att väcka läslust och öka intresset för ett eget skrivande hos eleverna.

Många som någon gång under sin skoltid haft en författare på besök i skolan minns ofta det som en viktig inspiration till läsning och eget skrivande. Unga författare vill erbjuda en stegvis process med uppföljning och feedback från författaren efter att besöket ägt rum. Ett mål kan till exempel vara att göra Klassens egen bok, och varför då inte låta eleverna avsluta projektet med att arrangera ett event tillsammans med författaren och ha uppläsningar inför klassen, flera klasser eller föräldrarna? Det, och mycket annat, kan Unga författare hjälpa dig med.

Ska din skola söka Skapande skola-projekt för vårterminen? Kontakta Unga författare på Ekström & Garay så kan vi ta fram ett paket som passar just er klass eller skola, beroende på vilken inriktning ni vill jobba med samt åldern på eleverna (F-klass–år 9). Vi gör skräddarsydda paket som besparar dig som lärare det mesta av den administrativa delen av ett författarbesök.

Kontakt: ungaforfattare@ekstromgaray.se

100 miljoner lektioner genomförs varje läsår i Sveriges grund- och gymnasieskolor. Forskning har i decennier visat att det är lärarnas undervisning som har störst möjlighet att påverka elevernas lärande. Forskning vid bland annat Stanford (2011) har visat det som alla som har gått i skolan, och alla som arbetar i skolan, vet: olika lärare skapar olika mycket lärande tillsammans med eleverna. De utbildade lärare som skapar mest lärande skapar 1,5 års lärande per läsår, medan de som skapar minst bara 0,5 års lärande. Skicklig lärare är dock ingenting man föds till utan precis som inom andra yrken handlar det om utbildning, erfarenheter, feedback, träning och att utvecklas tillsammans med kollegor över tid.

BRAVOLesson har i samarbete med de erfarna lektionsobservatörerna Urban Hansson och Bernt Friberg genomfört ett unikt arbete med mer än 1 800 systematiska lektionsobservationer sedan 2017. Arbetet har genomförts på svenska skolor för att pröva och konkret beskriva vad skickliga lärare GÖR i klassrummet kring tio dimensioner som svensk och internationell forskning visat leder till lärande för eleverna. Dimensionerna har varit återkommande i forskningen under de senaste decennierna. Det är nu tydligt beskrivet i det användarvänliga observationsunderlaget med iakttagbara läraraktiviteter. För svensk skola, som ska vila på vetenskaplig grund, blir boken med underlaget och många exempel från forskningsbakgrunden viktig.

Med det nya underlaget kan skolledare och lärare bygga kapacitet för lärandefokus. Tillsammans kan de se, prata om och utveckla skicklig undervisning. Det är ett stöd för den kulturförändring som har startat på skolor och i kommuner.

– Skoldebatten har handlat mest om segregation, friskolor och om att flytta de mest erfarna lärarna till skolor med störst utmaningar. Samtidigt finns det skolchefer och rektorer som systematiskt organiserar fokus på hur undervisningen genomförs i varje klassrum, precis som man gjort i turnaround-projekt i exempelvis London och Ontario, Kanada. Undervisningsskicklighet i praktiken används redan på skolor och i kommuner över hela landet, berättar Mats Rosenkvist, grundare BRAVOLesson.

Med BRAVOLesson har skolchefer och rektorer ett verktyg för att systematiskt leda arbetet med lektionsobservationer och kollegialt lärande. BRAVOLesson ger också statistik för analys av undervisningens kvalitet på både individ-, skol- och kommunnivå för att jämföra med elevresultatens progression över tid.
– Till skillnad från tidigare kan skolans kvalitetsdialoger nu även handla om styrkor och utvecklingsområden kring ”sanningens ögonblick” – hur lärarna leder undervisningen, avslutar Mats Rosenkvist.

Eleverna i Sveriges skolor tar del av olika typer av läromedel i undervisningen varje dag, både digitala, tryckta och en blandning där emellan. Genom två nya ramavtal gör nu Adda Inköpscentral det ännu lättare för skolorna att köpa in läromedel i olika format.

– En intressant nyhet är att vi har delat upp upphandlingen av läromedel i två avtal; ett för tryckta läromedel och ett för digitala läromedel. Dessa två kommer att ersätta det tidigare ramavtalet som upphör att gälla i februari, berättar Marita Lohmander som är kategoriansvarig för Utbildning och lärande på Adda Inköpscentral.

Den nya uppdelningen av avtalen beslutades efter en lång förstudie där Marita och kollegorna på Adda Inköpscentral fört omfattande dialog med olika intressenter.

– Vi har lyssnat på såväl våra kunder som branschorganisationer och olika leverantörer för att förstå behoven och därefter försökt anpassa de nya avtalen efter dem.

Ramavtalen ska kunna användas för att köpa in läromedel till grundskolor, gymnasieskolor, SFI och vuxenutbildningar runt om i Sverige. Förutom läromedelsavtalen ingår i Maritas kategori även ramavtal för t.ex. lekmaterial till förskolor, musikinstrument till skolor och litteratur till bibliotek.

– För oss är det viktigt att genom kraven i våra ramavtal hjälpa skolor, huvudmän och kommuner att kunna köpa det de behöver för att bedriva en kvalitativ och smidig undervisning. Det kan till exempel handla om digitalisering i skolan och uppföljning av leverantörer samtidigt som man behöver se till varje enskild elevs behov, avslutar Marita Lohmander.

Läs mer på adda.se

VD och grundare Erik Bolinder berättar om sin passion för lärandet och hur den digitala transformationen förändrat skolan och dess lärande.
– När vi började med att lansera videokurser om dataprogram var det få som hade lärt sig använda dataprogram i skolan, samtidigt som alla var intresserade av att lära sig. Då fanns det ett stort kunskapsgap men inga läroplattformar som verktyg.

System för svenska skolor
Idag finns läroplattformar. Men samtidigt finns nedåtgående resultati PISA-tester och man skriker efter bättre digitala lösningar som höjer kunskapsnivån i skolan – och det har Klick Data skapat.
Erik menar att dessa klyftor till stor del är ett resultat av att kunskapskraven verkar ha försvunnit i samband med den nya accessen till lättillgängliga fakta online och att kunskapskraven och faktakunskaperna verkar ha försvunnit i någon slags övertro om att man kan googla allt och inte behöver kunna något utantill, vilket PISA-resultaten visar.
– Att unga alltid har på sig en telefon där de kan söka upp den information de behöver har resulterat i att tro att behovet att faktiskt lära in information har minskat, fortsätter Erik.

Konsten är att ha lekfullheten med gamification samtidigt som det skall vara starka krav på tydlig summativ bedömning och flexibilitet med att anpassa den formativa bedömningen för LGR22.
Klick Data har satsat på att bygga ett starkt system som svenska skolor faktiskt behöver. På plattformen kan du bland annat skapa, skicka och göra kunskapstester med en bas av 500 000 faktabaserade flervalsfrågor.

Enkelt, roligt och utbildande
Plattformen KLMS har ett tydligt syfte; att vara enkel.

– Vårt system underlättar för lärare att följa upp de elever som behöver mer stöd då de kan skapa individanpassad utbildning. I varje organisation som arbetar med kunskapsöverföring, vilket ingriper alla organisationer idag, måste man ha ett verktyg och en plattform för att föra över kunskap, validera att kunskapen är överförd och även möjliggöra att kunskap skapas. Vi ger med vår plattform KlickData KLMS det verktyg som varje lärare, rektor och elev drömmer om, avslutar Erik.

Med avstamp i klassrummet har Sanoma Utbildning utvecklat läromedel sedan 1993. Målsättningen är att skapa kvalitativt undervisningsmaterial som går att skräddarsy.

– Blended learning ger läraren möjlighet att anpassa och variera undervisningen utifrån varje elev och klass, och lägga till digitala hjälpmedel som visualiserar ämnet, säger Rickard Granberg, säljare på Sanoma Utbildning och före detta lärare.

Två av dessa verktyg som Sanoma erbjuder är Bingel och den nya, kostnadsfria läsappen Alva.

– När man scannar bokens sidor får man tillgång till digitalt material så som filmer, sånger och uppläst tal i en smartphone eller surfplatta. Det hjälper barn som har missat en genomgång eller har svårt för att läsa. Vi ser att det fungerar jättebra, säger Rickard.

Ett adaptivt system
Bingel är en digital övärld med en ö för varje årskurs från Fk till åk 6. Det är ett adaptivt system som kompletterar läroboken i bland annat svenska, engelska och matematik med färdighetsträning. Men Bingel kan även användas fristående utan böcker från Sanoma Utbildning.

I Bingel skapar eleverna sin egen avatar genom att välja utseende, kläder och humör. Varje genomförd övning ger poäng, ”pingping”, som går att byta mot exempelvis korta spel.
– Det skapar möjligheter för elever som alla tar in information på olika sätt. En del tycker att det är lättare att lära från något som är gamifierat eller påminner om en miljö som de känner igen som till exempel Youtube.

Det går också att lägga in hjälpfunktioner så att elever som fastnar kommer vidare, säger Patrick Afsén, redaktör för Bingel som även han har en bakgrund i skolvärlden.

Av lärare för lärare
Bingel är framtaget av experter med lärarbakgrund. Både lärarhandledning och lektionsförslag är utformade för att spara tid och främja en likvärdig skola.
– Vi säkerställer att elever får den undervisning de har rätt till och vi märker att det är väldigt populärt. Bingel används från norr till söder och eleverna tycker att det är så kul! I Bingel finns en variation av animationer, filmer och övningar som komplement till att traggla uppgifter. Många hör av sig och säger att de gillar att ”bingla”, avslutar Patrick.

Läs mer

Varje vårdnadshavare och lärare kan intyga att skolstart är synonymt med mängder av papper som ska signeras. Vaccination, kontaktinformation, speciell kost – och väldigt mycket mer. Förutom att det är en tämligen omständlig och tidskrävande process att gå igenom och signera papper är det dessutom relativt riskfyllt ur ett säkerhetsperspektiv.

– Papper slarvas väldigt enkelt bort och kan innehålla exempelvis kontaktuppgifter. Framför allt tycker jag det inte är ett särskilt miljömedvetet arbetssätt med denna mängd papper. Digitaliseringen har gått snabbt framåt i samband med pandemin och skolan borde därför vara mer digitala, förklarar Lisa Köllerström, och August Martin, affärskonsult på Canon fortsätter:

– Vi har runt tio papper per barn som ska signeras av vårdnadshavare vid varje skolstart. Det innebär en heltidstjänst från augusti till september när tio papper gånger 400 elever ska administreras. Att digitalisera detta är av stor vinning ur många anseenden.

Flera användningsområden
Det har även dykt upp flera positiva effekter med den automatiserade hanteringen. I fall där en elev har en avvikande kost har detta tidigare fyllts i och fysiskt tagits med till kökspersonal som bevarar informationen för varje enskild elev. I samband med Canons tjänst har detta blivit avsevärt enklare.

– Så fort kostblanketten skickas in får kökspersonalen en notis om en avvikande kost. Nu kan de söka i systemet och se att exempelvis 7B ska på klassresa där de behöver lunch med sig – och de kan snabbt söka på vilka som är till exempel laktos- eller glutenintoleranta, säger Daniel Gernandt, affärsutvecklare.

– Tidigare kunde 250-300 elever börja i årskurs 1 och få med sig hem en mängd papper, men lärarna hade svårt att hålla koll på vilka som faktiskt hade lämnat in sina. Här får man direkt en mycket bättre överblick och kan med ett knapptryck påminna de familjer vars blanketter inte fyllts i.

En investering för framtiden
Ett digitaliserat arbetssätt kommer dessutom vara av största vikt i framtiden, och Canons tjänst ger mer än bara en förenklad arbetsvardag, anser Lisa Köllerström. Hon menar att med den breda kompetensbrist som finns i landet och behovet av att attrahera duktiga lärare kräver lösningar likt dessa.

– En tjänst likt vår är ett sätt att framstå som en attraktiv arbetsplats för att locka till sig nya lärare. Ett effektivt och modernt arbetssätt blir allt viktigare när folk söker nya jobb, avslutar hon.

Läs mer om Canons tjänst här

– Vi hjälper organisationer och företag upp i molnet och är den primära rådgivaren för Microsoft 365, Teams och Google Classroom. Vi är en oberoende aktör som ger våra kunder en överblick av alla alternativ så att de själva kan välja det som bäst passar deras verksamhet, säger Patrik Eide, vice vd på Eventful.

Vänder sig till skolverksamhet
Eventful hjälper alltså till att automatisera dataflödet, något som ger en enklare, likvärdig datahantering som ökar säkerheten. Det här gäller även skolor som behöver vara redo inför introduktionen av digitala nationella prov (DNP) som beräknas ske hösten 2024.
– Vi är experter när det gäller att se till att rätt person hamnar på rätt ställe, att rätt person gör provet och erbjuder dessutom support när det är skarpt läge, säger Patrik Eide.
Provisioneringen sker i FlowSync, Eventfuls integrationsmotor som möjliggör och ger full kontroll av vilken data som kopplas till vilka tjänster.
– FlowSync använder den nationella standarden SS12000 och ger förutom en kvalitativ och säker datahantering, även en transparens av vilken data som skickas till vilket system, säger utvecklingschef Daniel Andersson stolt.

FlowSync och Skolpass
FlowSync används redan av Eventfuls kunder. Många synkar idag främst till Microsoft och Google men även till tjänster som LMS, läromedel och andra digitala resurser. Nu kan man alltså även lägga till Skolverket som en mottagare av data inför DNP.

När det gäller identitet har Eventful lanserat Skolpass. Skolpass är en federerad inloggning man utvecklat tillsammans med Microsoft för inloggning via Skolfederation med Microsoft eller Google som IDP. Detta något som kunder kan sätta upp på egen hand, men som Eventful kan hjälpa till med och även förvalta och supportera.
– Det är roligt att kunna hjälpa våra kunderna med det här och att vara experter inom området, avslutar Patrik Eide.

Läs mer

Resursskolan har en viktig roll att fylla. Dit kommer elever efter en ofta alltför lång väg genom skolsystemet med misslyckanden, kartläggningar och specialinsatser.
– Till våra skolor vänder sig elever med olika funktionsnedsättningar, framför allt med autism vars tidigare skolgång inte har fungerat, säger Lena Schmidt, skolchef för den fristående skolhuvudmannen Utvecklingspedagogik.

Fungerar skolan, fungerar livet
Tidiga insatser är avgörande för både eleven och familjen eftersom stora utmaningar i skolan påverkar många delar av livet utöver lärandet.
– Elever som haft möjlighet att börja hos oss tidigt har en högre måluppfyllelse än de som får hjälp sent. Vi ser också att elever som får rätt stöd kan utveckla sin förmåga att uttrycka sina behov, styrkor och utmaningar utifrån sina funktionsnedsättningar. En livsviktig kunskap för vidare studier och ett fungerande verksamt yrkesliv, säger Lena Schmidt.

Mindre skala och hög kompetens
Resursskolan är som andra skolor men i mindre skala och med färre elever. För att det ska bli hanterbart för eleverna är exempelvis klassrum, idrottshall och matsal anpassade efter elevantalet. Lokalerna är utformade så att de med hjälp av färgval, form, ljus och möjlighet till avskildhet kan fungera stressreducerande för eleverna. Den viktigaste skillnaden är dock kompetens och arbetssätt.
– I resursskolan arbetar vi nära eleverna och har specialkompetens, oavsett om du jobbar som lärare eller med andra viktiga funktioner i skolan. Vi strävar efter att alla medarbetare som möter våra elever har rätt kunskaper för deras behov. Vi jobbar också med kontinuerlig kompetensutveckling för alla, säger Therese Klang, speciallärare på Lunaskolan Södra.

Sammanhang ger bättre lärande
Elevgrupperna är små med 6 till 10 elever i varje grupp. Undervisningen är individanpassad där elever som har liknande undervisningsbehov går tillsammans.
– Barn vill vara i ett sammanhang för ett gemensamt lärande. Vårt elevhälsoteam lägger därför mycket tid tillsammans med pedagoger för att skapa fungerande klasser som främjar både lärande och det sociala samspelet. Det är viktigt att våra elever får vara sig själva och bli sedda för dem de är, säger Lena Schmidt.

Likvärdig skola – en rättighet
Resursskolans verksamhet är helt beroende av kommunernas syn på hur detta ska finansieras. Idag råder stora skillnader när det gäller förutsättningar för resurstät och anpassad skolmiljö samt ersättningsnivåer. Lena Schmidt efterlyser en ökad likvärdighet och förutsägbarhet kring detta.
– I den bästa av världar skulle vi inte behöva finnas, alla barn vill utvecklas och trivas i den skola de börjar i som 6-åringar, men så ser det inte ut. Vi möjliggör rätten till utbildning för elever med NPF och andra stödbehov. Att resursskolan är ett begrepp i lagstiftningen är ett steg i rätt riktning, men mer behövs för att garantera en likvärdig och anpassad skolmiljö för den här elevgruppen, säger hon.
– Många av våra elever har tyvärr mått dåligt i sin tidigare skolgång. Så ska det inte vara. Alla barn har rätt till utbildning, att må bra och att ha ett värdigt liv, avslutar Therese Klang.

Läs mer