Digitalt verktyg sänker tröskeln till behandling av barnobesitas

Antalet barn som drabbas av obesitas ökar, men runtom i landet vittnar sjuksköterskor och läkare om att det saknas medel för att täcka vårdbehovet. I dag använder flera kliniker Evira, ett digitalt verktyg som bekämpar barnobesitas med hjälp av objektiv datainsamling – men regionerna behöver hjälpa till med en ersättningsstruktur för att kunna stötta fler.
– Evira har sänkt trösklarna för att kunna göra förändring, säger Ulla Andersson, Verksamhetschef på Capio Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Zinkensdamm.

I Sverige är cirka 15 procent av fyraåringar överviktiga och bland tioåringar har cirka 9–10 procent obesitas.* Barn med obesitas kan vara i behov av adekvat behandling för att minska risken för följdsjukdomar – men tidigare har vården saknat verktyg för detta.

Överträffar traditionella metoder
Barnsjuksköterska Anna Rösmark på Capio Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Zinkensdamm berättar att hon i bästa fall träffade barnet var tredje månad. Sedan mars har de använt det digitala verktyget Evira, som överträffar traditionella metoder i kliniska studier och praktik genom att möjliggöra snabb återkoppling mellan familjer och vårdgivare.
– Nu följer vi patientens utveckling digitalt, vilket gör det lättare att få koll och visa kontinuitet mellan besöken, säger hon.

 Evira är en digital plattform i vilken familjerna dagligen automatiskt laddar upp barnets behandlingsresultat utan att själva se barnets vikt. Familjerna får se hur graden av obesitas förändras vilket direkt ger förståelse för behandlingen och belyser effekten av att förändra specifika vanor. Vårdpersonalen kan följa kurvor och utveckling på distans. Detta leder till färre vårdbesök per patient, smidig kommunikation och individanpassade åtgärder.

Barnsjuksköterskan Marika Åkerlund berättar att Evira nu har skapat tydliga team inom vikthälsan.
– Alla inblandade är mer förberedda när patienten kommer, då vi tillsammans följt utvecklingen sedan det senaste besöket. Det är avgörande att ha ett tvärdisciplinärt team, men ska man få effekt behövs lättförståeliga och pedagogiska hjälpmedel. Jag skulle säga att Evira även gör personalen mer engagerad, särskilt när man ser resultat.

Nya riktlinjer ställer krav
Riktlinjer från Socialstyrelsen och det nationella vårdprogram som släpps i vår ställer ökade krav på personal som arbetar med barnobesitas. Ulla Andersson, Verksamhetschef på Capio Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Zinkensdamm, konstaterar att det krävs motivation för patienten att göra de här förändringarna: man behöver ha tid, kompetens och hemmonitoreringsmaskiner.

– Med Evira har trösklarna blivit lägre och relationen bättre; oavsett hur långt bort patienten bor kan den få en nära och jämlik vård och kontakt. Barnobesitas är en epidemi som vi behöver få bukt med och hemmonitorering används mycket för andra sjukdomar – varför inte utveckla arbetssättet även här? Vår regions lyhördhet har gjort att vi kan arbeta med digitala verktyg som bidrar till bättre hälsa och underlättar personalens och patienternas vardag. Denna lyhördhet behöver finnas överallt, avslutar hon.

Läs mer på evira.se

*https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/obesitas/fetma-hos-barn/

Hos SOS Alarm gör du skillnad på riktigt: ”Ett utmanande och utvecklande jobb”

Få arbetsplatser har en lika fundamental roll i samhället som SOS Alarm. Med 15 olika larmcentraler i landet och en rad olika karriärmöjligheter, är det en plats där anställda kan både växa, utvecklas och göra skillnad – på riktigt.

– Man vet aldrig hur morgondagen ser ut. Du är spindeln i nätet när det behövs som mest, säger Peter Wärnberg, operativ koordinator på SOS Alarm.

Blåljuspersonal är en grundpelare för ett fungerande samhälle där SOS Alarm AB utgör en viktig spelare och deras samarbete med larmcentralen är essentiellt. SOS Alarm tar emot cirka 10,000 samtal till nödnumret 112 varje dag, och det är upp till bland annat SOS-sjuksköterskorna att bedöma vårdbehoven. En av dessa är Linn Jeppsson på Stockholmscentralen.

– Det är ett utmanande och utvecklande jobb. Det i kombination med alla fantastiska kollegor gör att varje arbetsdag går snabbt förbi, berättar hon.

Gemensamt arbete
Till skillnad från den traditionella sjuksköterskerollen har du hos SOS ingen begränsning till enskilda patientkategorier. Det kan vara både barn och vuxna som mår dåligt, allvarliga sjukdomar, trafikolyckor eller stark oro.

– Därför är man alltid väldigt skärpt och får hela tiden lära sig hur man ska agera för att assistera på bästa sätt.

Linn betonar dock att arbetet inte görs på egen hand.

– Det är mycket samarbete med sjuksköterskor på andra centraler och med våra SOS-operatörer. Dessutom görs allting i tätt samråd med polis, ambulans och räddningstjänst, så det är ett fint samarbete och en god gemenskap som möjliggör vårt fantastiska arbete.

Ett stort ansvar
I sin roll som operativ koordinator har Peter Wärnberg en viktig roll. Genom att följa alla ärenden bildar han sig snabbt en uppfattning om vad som sker – och vilka resurser som kan sändas ut om större olyckor inträffar.

– Det gäller att alltid vara lyhörd och på tårna, förklarar han. Rollen som operativ koordinator kommer med erfarenhet av att tidigare ha kört ambulans, såväl som stort ansvar. Det är emellertid också det som driver Peter, berättar han avslutningsvis.

– Det kan hända vad som helst och man måste vara tillgänglig hela tiden och kunna ställa om. Det är ett annorlunda jobb där jag verkligen känner att jag och mina underbara kollegor gör en enorm skillnad.

Vill du veta mer om hur det är att jobba på SOS Alarm?

Är du intresserad av att arbeta på SOS Alarm som Sjuksköterska, Operativ koordinator eller SOS-operatör, se vår karriärsida jobb.sosalarm.se

Så har Södertälje kommun förbättrat äldres hälsa

Med otillfredsställande matkvalitet och ett utbrett missnöje med måltiderna inom äldreomsorgen förstod Södertälje kommun att man behövde gör något för att vända utvecklingen. Genom en storsatsning på måltidskedjan har både måltidskvalitet och måltidstillfredsställelsen ökat.

Stina Franzén började som kommundietist i Södertälje 2017. På den tiden rådde ett utbrett missnöje med maten på kommunens vård- och omsorgsboende. Efter en kartläggning av boendenas mottagningskök konstaterades att det saknades både praktiska förutsättningar och tillräckliga kunskaper hos omsorgspersonalen för att hantera och servera maten på ett korrekt sätt.

– Eftersom vi vet att maten har en stor påverkan på bland annat immunförsvar, sårläkning och välbefinnande var det vitalt att öka matkvaliteten. Men med ett system där mat kyls ned i produktionsköken och skickas till olika boenden för att sedan värmas upp av personalen på plats hade vi inte ideala startförhållanden, säger Stina.

En utmaning i utvecklingsarbetet har varit att det inte krävs kunskaper om matlagning vid anställning på äldreboende – trots att de flesta av dagens aktiviteter kretsar kring måltider. Där har kommunen gjort en stor insats för att höja kompetensen hos personalen och för att ge inspiration, tips och handledning.

Grundläggande personalutbildning
Utöver utbildningen gällande vikten av korrekt hantering av mat har Södertälje storsatsat på att utbilda personalen om betydelsen av att minska nattfastan, vilket är kopplat till undernäring och försämrad hälsa.

– Lång nattfasta är vanligt på vård- och omsorgsboenden, men genom att utbilda personal om vikten av att erbjuda mellanmål under dag- och nattid kunde vi minska nattfastan med över en timme, säger Stina och fortsätter:

– Då vi har ett tätt samarbete med sjuksköterskorna ute på vård- och omsorgsboendena har vi haft möjligheten att mäta och gemensamt analysera resultatet på våra satsningar. Och det möjliggör även att vi kan fånga upp de som börjar bli undernärda och kunna vända den negativa utvecklingen innan det går för långt.

Mathias Eriksson är kock inom Södertälje kommuns äldreboenden och har spelat en stor roll i utbildningen av personalen.

– Något som är avgörande i arbetet med kvalitetsförbättringen av maten inom äldreomsorgen i Södertälje är engagerade kockar och att laga så mycket mat som möjligt från grunden. Vi har kommit en bra bit på vägen eftersom vi tagit bort en stor andel hel- och halvfabrikat till förmån för mer vällagad mat. Men det finns fortfarande potential för utveckling.

När Röntgenkliniken Halmstad tar hjälp av artificiell intelligens kortas tiden från diagnos till behandling. Tekniken har gett röntgensjuksköterskorna en mer central roll i arbetsflödet och stärkt dialogen med patienterna.

Snabbare hjälp vid blodpropp i lungan

Fitbits, appar, plåster, blodtrycksmätare och röntgenapparater är alla exempel på medicinteknik som kan hjälpa till att hålla oss friskare i vardagen, eller att få rätt diagnos och behandling. Tekniken kan göra det möjligt att ge fler en högre livskvalitet.

När artificiell intelligens används vid röntgen kan fler få snabbare behandling  av blodproppar i lungorna.

– Vi frågade oss hur en AI-lösning kan göra oss bättre på det vi redan gör. I vårt fall blev det att upptäcka blodproppar i lungorna som vi tidigare riskerade att missa, säger Peder Wiklund, överläkare på Röntgenkliniken Halmstad. Sedan år 2020 har sjukhuset i Halmstad haft hjälp av artificiell intelligens för att granska röntgenbilder av patienter som behandlas mot cancer. I dag är AI-granskningen en del av det dagliga arbetsflödet även i Varberg och Kungsbacka och kompletterar röntgenläkarnas arbete.

– I dag fungerar AI:n som ett par extra ögon som ger oss ett stöd i vardagen. Vi upplever att den är väldigt träffsäker – de flesta fynd är också sanna fynd.

Besked direkt
När AI:n flaggar för ett fynd så kontrolleras det alltid av röntgenläkare som ansvarar för att ställa en diagnos. AI:n arbetar mycket snabbt vilket innebär att patienterna kan få besked om en upptäckt blodpropp direkt efter röntgen.

– Vi använder AI:n som en byggsten för korta tiden till diagnos och behandling. Dessa patienter har hög risk att få fler blodproppar och nu kan vi ge dem en snabbare behandling.

Röntgensjuksköterskorna har fått en mer central roll i arbetsflödet där de informerar och kan föra en dialog med patienten. Patienterna får även ta del av ett nytt informationsmaterial som förklarar metoden. Att involvera alla berörda har varit viktigt, menar Peder Wiklund.

– Röntgenundersökningarna blir allt mer komplexa med fler och fler bilder att granska. Nu har AI:n blivit ett arbetsverktyg som förbättrat min arbetssituation och höjt patientsäkerheten, säger han.

Fler exempel där medicinteknik gör skillnad:

Elin utvecklade en app med råd om diabetes
Elin Cederbrant gick i gymnasiet när hon fick diagnosen typ 1-diabetes. Då hon berättade om sin sjukdom insåg hon hur lite andra människor visste. Tillsammans med bland andra en dietist skapade hon en mobilapp för att sprida kunskap och öka stödet till de drabbade.

– Vi ville skapa ett verktyg som innehåller allt det du behöver i ett liv med eller nära någon med typ 1-diabetes, säger Elin Cederbrant.

Nu finns appen T1D att ladda ned gratis, fylld av kunskap, tips och råd för att leva med sjukdomen.

Smart tryckförband läker bensår fortare
Samarbetet mellan en matematiker, en kirurg och en textilutvecklare resulterade i ett nytt bandage för kompressionsbehandling. Bandaget ger en snabbare behandling av bland annat bråck, bensår och ödem.

– Vårt tryckförband är enkelt att använda och ger rätt tryckbehandling under hela tiden det sitter på plats. Andra liknande förband måste ständigt läggas om, säger Josefin Damm, innovatör och grundare.

Företaget PressCise lanserade sina första produkter under varumärket Lundatex precis innan pandemin 2020.

Läs mer på medtech4health.se eller hör av dig på info@medtech4health.se

Zlatko Rihter, vd på Mölnlycke. Mölnlycke ser digitala lösningar som en väg att utveckla och effektivisera vården. Det kan till exempel handla om digitala verktyg som hjälper till med sårbedömning via bildanalys.

Stor innovationssatsning ska förbättra sjukvården 

För att utveckla vården krävs ett tätt samarbete med den medicintekniska sektorn. I en omfattande studie har Mölnlycke lyssnat på såväl vårdpersonal som patienter för att på djupet förstå sjukvårdens utmaningar. 
– Kundfokus är en av Mölnlyckes prioriteter och genom den här studien har vi investerat stort för att ta det till en ny nivå, för att förstå kundens både kända och okända behov, säger Zlatko Rihter, vd på Mölnlycke. 

De senaste åren har kantats av både medicinska genombrott och stora, världsomspännande utmaningar – som covid-19. Ledande medicintekniska bolaget Mölnlycke har under ett års tid genomfört en omfattande etnografisk studie där de lyssnat på läkare, pratat med sjuksköterskor, intervjuat patienter, besökt sjukhus och kliniker och fått enkätsvar – i nio länder på fyra kontinenter.  

Fokus i studien har särskilt kretsat kring företagets fyra affärsområden sårvård, operationsrumslösningar, operationshandskar och antiseptics. Resultaten har bidragit till värdefulla insikter för såväl Mölnlycke som den sjukvård de förser med livsviktiga lösningar och produkter. 

– Samverkan med sjukvården är centralt för oss, eftersom vi utgår från kunden i allt vi gör. Vi har identifierat deras viktigaste behov genom att studera våra kunder i deras vardagliga arbetsmiljö, med etnografi som metodik och med hjälp av expertis med bland annat antropologbakgrund, förklarar Zlatko Rihter. 

Många värdefulla insikter kring sårvård och operation
Idag lider cirka 40 000 svenska patienter av svårläkta sår, i många fall som ett resultat av en annan sjukdom. Det leder till att fokus ligger på att lindra och behandla sjukdomen och att mindre tid läggs på vård av såret. I förlängningen resulterar det i stora samhällskostnader, och med en åldrande befolkning förväntas både förekomsten av, och kostnaderna för, svårläkta sår öka. Enligt Zlatko Rihter visar studien att det finns ett stort utbildningsbehov gällande sårbehandling. 

– Tittar vi på sårvård, som är vårt största affärsområde, är det tydligt att sårbehandling i allt större utsträckning utförs av generalister, det vill säga vårdpersonal som inte har det som sin specialkompetens. Det ökar risken för felbedömningar och att såret läker långsammare eller inte alls. Det skapar både lidande för patienten och stora kostnader för samhället. 

Studien gav även goda insikter till Mölnlyckes andra tre affärsområden, ett av dem är operationsrumslösningar. 

– Pandemin innebar många inställda operationer och en hård press på personalen, som ledde till att många valde att lämna vårdyrket. Det här ställer ännu högre krav på att ha ett effektivt flöde i operationsrummet. Vi har också fått bekräftat hur viktigt det är att erbjuda operationshandskar som både är bekväma och har en passform som gör att sjukvårdspersonalen kan utföra sitt jobb på ett bra sätt, säger Zlatko Rihter. 

"Digitala lösningar kan bidra till en mer effektiv vård”
Ytterligare en viktig lärdom från studien är digitaliseringen och hur vården ska förhålla sig till den. Användandet av digital teknik inom hälso- och sjukvård förväntas öka kraftigt under de kommande åren globalt, vilket kan innebära stora möjligheter. 

– Vi är övertygade om att digitala lösningar kan bidra till en mer effektiv vård. Därför tittar vi på ny teknik med olika digitala lösningar för att stötta vården, i syfte att kunna ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling. Det kan till exempel handla om verktyg som hjälper till med sårbedömningen via bildanalys, belyser Zlatko Rihter och avslutar: 

– Det här är den största innovationssatsningen vi gör inom Mölnlycke. Vi investerar många miljoner i detta och håller nu på att rekrytera och bygga upp nya kompetenser inom vår forskning/utveckling. 

Mölnlycke är ett världsledande företag inom medicintekniska produkter och lösningar som utrustar vårdpersonal för att uppnå bästa patient-, kliniska och ekonomiska resultat. Organisationen består av fyra decentraliserade affärsområden – sårvård, operationsrumslösningar, operationshandskar och antiseptics. Mölnlycke, som är en del av Investor AB, har cirka 8 400 anställda och verkar i mer än 100 länder världen över. Huvudkontoret ligger i Göteborg. 

www.molnlycke.com 

Från julmys till blåljus på några sekunder

Julen är en tid för umgänge och god mat och dryck. Men för många är det också en tid fylld av risker. Alice var bara två år när hon fick åka i ilfart till akuten för att hon fått i sig en cashewnöt. Hon hade fått en livshotande anafylaktisk chock.

Alice och hennes mamma Jessika vet allt om julens faror. Sedan den gången för sju år sedan lever Jessika i ständig skräck för att det ska hända igen.

– Jag var fullkomligt livrädd för att mitt barn skulle dö, det var en fruktansvärd upplevelse, säger hon.

Nästan okontaktbar
Det var runt första advent som Alice, efter att ha smakat en cashewnöt, plötsligt svullnade upp i munnen och fick svårt att andas. När ambulansen kom var hon nästan okontaktbar och kördes till akuten med blåljusen på.

– Hela familjen skulle ha kvällsmys i TV-soffan och vi hade köpt lite blandade nötter, berättar mamma Jessika och tänker med fasa tillbaka på incidenten.

– Strax därpå började Alice låta konstigt, som om hon skulle kräkas. Först trodde vi det var maginfluensa, men sen såg vi att hon blev röd i ansiktet och svullnade upp i och runt munnen. Då förstod vi och ringde 112.

Kan aldrig koppla av
Alice hade tur och kom till sjukhuset i tid. Idag är hon nio år och mycket medveten om sin allergi. Hon har alltid med sig medicinväska och vet att fråga vad maten innehåller innan hon äter.

– Men det är jobbigt att inte kunna äta allt som alla andra kan. Särskilt på kalas, säger Alice.

Många livsmedel innehåller nötter, eller spår av nötter, så det är svårt att undvika.

– Som förälder till ett barn med nötallergi kan man aldrig koppla av, konstaterar Jessika.

Underfinansierad forskning
Förekomsten av nötallergier och allergiska sjukdomar har ökat markant de senaste 30 åren. Bara i Sverige lever närmare 700 000 människor i dag med någon form av matallergi. Samtidigt gör forskningen stora framsteg i arbetet med att försöka förebygga och bota nöt- och matallergier. Trots det är forskningen fortfarande underfinansierad. Det vill Astma och Allergiförbundet råda bot på och satsar därför stort på insamling till forskningen i årets julkampanj.

 

astmaoallergiforbundet.se

 

Skanna QR-koden eller swisha till 900 3740. Märk betalningen ”framsteg”.

Unik innovation ger bättre handhygien – och sparar tid

Varje år används cirka 100 miljarder engångshandskar. Användarna återfinns inom olika segment – inte minst inom hälso- och sjukvården. Svenska GloveU Hygiene Platforms vill revolutionera hanteringen av engångshandskar med en innovation som ska spara tid, förbättra hygienen och minska materialspillet.

– Läkare och tandläkare som vi har introducerat vår innovation för har reagerat väldigt positivt. De vill inte längre fippla med handskar när de vet att det finns en enkel lösning för detta, säger Jesper Berthold, vd på GloveU Hygiene Platforms.

Företagets innovation, GloveU DT100, är en maskin som automatiskt och på mindre än tre sekunder tar på användaren engångshandskar, utan att denne behöver nudda handskens utsida och kontaminera den. I dag slängs ett stort antal handskar inom vården på grund av korskontaminering, till exempel när personal råkar röra flera handskar i förpackningen.

”Fyller reellt behov”
Niclas Almquist som är COO på GloveU Hygiene Platforms menar att maskinen kan bidra till att minska antalet sjukhusförvärvade infektioner, alltså sjukdomar som sprids från patient till patient. I EU är den årliga kostnaden för sjukhusförvärvade infektioner sju miljarder euro. Infektionerna resulterar i 100 000 dödsfall. Bättre handhygien ses som en viktig pusselbit för att minska kostnaderna och eliminera dödsfallen.

–  Vår lösning kommer att fylla ett reellt behov på marknaden, konstaterar Niclas Almquist.

Tillverkningsstart 2023
Maskinen är utrustad med en molnmjukvara från Concrete IT, som ger GloveU Hygiene Platforms möjlighet att uppdatera mjukvaran, felsöka på distans och informera kunden när nya handskar från SafeDon behöver beställas. Planen är att kunderna ska kunna hyra GloveU DT100 och få tillgång till support och service genom en tjänst.

– Vi står nu inför att ta fram vår slutgiltiga prototyp. I maj 2023 kommer maskinen att börja tillverkas, men redan nu tar vi emot ordrar från aktörer som vill vara först på den här bollen, säger Jesper Berthold

GloveU Hygiene Platforms AB är ett innovations- och licensieringsbolag baserat i Stockholm. Bolaget samarbetar med Scanfil Åtvidaberg AB, Concrete IT and SafeDon för att utveckla produkten GloveU DT100 – företagets första automatiska handskpåtagningsautomat. Kontakt: info@gloveu.se

Läs mer på: www.gloveu.se

Ingmar Veinberg till vänster är läkaren som hittade en lösning på en av vårdens utmaningar. Med Zymego effektiviseras klinikernas arbete och fler patienter kan få vård i tid. Malin Lundberg till höger är vice vd på specialistkliniken CK Kirurgi i Nacka.

Många vinnare när Zymego fyller tomma vårdtider

Upp till 15 procent av alla vårdbesök ställs in på grund av sena avbokningar och uteblivna patienter. Att fylla tomma tider med hjälp av Zymego ger kortare vårdköer och nöjdare patienter. För mottagningar innebär den digitala tjänsten minskad administration och ökade intäkter.

Varje dag uteblir ett stort antal patienter från bokade vårdbesök. Med begränsade möjligheter att ringa in nya patienter leder de sena avbokningarna till outnyttjade vårdresurser och långa vårdköer. Sedan ett år tillbaka använder därför CK Kirurgi den digitala tjänsten Zymego för att automatiskt tillsätta avbokade och otillsatta tider.

– Vi valde Zymego för att de är unika i sitt slag: inget annat företag på marknaden erbjuder liknande tjänster. Nu kan våra patienter enkelt byta tider och få erbjudanden om tider med kort varsel. Det är väldigt smidigt, inte minst på helgerna när patienter ofta avbokar. För CK Kirurgi innebär färre tomma tider och minskad administration både stora ekonomiska fördelar och ett värde för patienterna att kunna få snabbare hjälp genom tjänsten, säger Malin Lundberg, vice vd CK Kirurgi.

Kortare vårdköer och mindre administration
Idén till en digital tjänst föddes när läkaren Ingmar Veinberg i början av pandemin såg hur många vårdbesök som avbokades – och att ingen hade möjlighet att ringa runt till patienter för att fylla de tomma tiderna. Han utvecklade då en tjänst där de besök som avbokas erbjuds till andra patienter automatiskt. Patienter som vill ha kortare väntetid behöver bara logga in i Zymegos portal för att få erbjudanden om återbudstider via sms.

– Med Zymego har vi skapat en digital lösning som dels ser till att vårdtider inte går till spillo, dels ger vårdpersonal möjlighet att lägga mer tid på patienter istället för administration. Kortare vårdköer och ett bättre nyttjande av resurser är något som hela samhället tjänar på, säger Ingmar Veinberg, grundare av Zymego.

Zymego är den enda plattform som automatiskt tillsätter sena återbud. Patienter som har en bokad tid på en klinik, men vill ha kortare väntetid, kan få erbjudanden om återbudstider digitalt. Systemet är tack vare avancerad teknik helt automatiserat och kräver ingen personalutbildning.

Läs mer på zymego.se

Smartare hygien ger bättre äldreomsorg

Pandemin visade vägen till bättre hälsa genom handhygien. Men vi behöver bli ännu bättre enligt en undersökning från hygien- och hälsoföretaget Essity och varumärket Tork där två av tre vårdanställda önskar bättre hygienutbildning.

”En god handhygien är den enskilt viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning inom vård och omsorg”, skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida. Något som pandemin påminde oss om i allra högsta grad. Vi glömmer inte i första taget statsepidemiolog Anders Tegnells mantra om att tvätta händerna och att en grundlig handtvätt tar minst 15 sekunder. Instruktioner och rutiner för hygien är viktigt och kan i förlängningen skydda mot sjukdom. 

Två av tre vårdanställda önskar bättre utbildning i handhygien
En ny undersökning som hygien- och hälsoföretaget Essity genomfört för Tork visar att två av tre anställda (68 %) inom långtidssjukvård efterfrågar bättre, mer intressant och interaktiv utbildning om handhygien och städrutiner. 

– Vi har därför skapat gratis digitala utbildningslösningar med hjälp av ledande experter. På så sätt gör vi det möjligt för personal att skapa bättre rutiner inom handhygien och städning, säger Helena Taghizadeh, regional marketing manager på Tork Professional Hygiene. 

De två kostnadsfria digitala utbildningarna för vårdpersonal heter: Tork Cleaning Training och Tork Clean Hands. Målet är att skapa en tydlig inlärningsupplevelse för förbättrade resultat och beteendeförändringar. 

– På så sätt kan hygien- och hälsostandarden höjas inom långtidssjukvård vilket på sikt kommer bidra till bättre hälsa, speciellt för våra äldre som utgör största andelen av långtidsvårdade i Sverige, säger Helena Taghizadeh.  

Smartare dispenserkontroller ger mer tid till omsorg
Smidiga hygienlösningar kan också frigöra tid för viktiga vårduppgifter. Undersökningen från Tork visade att kontroll och påfyllning av hygiendispensrar tar upp en stor del av den tid som personalen skulle kunna ägna åt omsorg istället.  

– Här har vi utvecklat en digital lösning, Tork Vision Städning, som genom realtidsdata identifierar när och var det finns servicebehov. Personalen informeras då exakt om när dispensrarna behöver fyllas på, vilket gör att onödiga kontroller kan undvikas. Då frigörs mer tid till omsorg för de boende, säger Helena Taghizadeh.  

Förbättra upplevelsen för varje människa
Bra hygienlösningar är en viktig del av den dagliga vården och bidrar till en ökad självständighet. I undersökningen från Tork ansåg 81% av de anhöriga till boende inom långtidsvården att självständiga toalettbesök bevarar de boendes värdighet.  

– Eftersom vi vet att självständigheten är av stor betydelse för de boende, är det viktigt att vi säkerställer deras behov och anpassar oss därefter. Tork hygiendispensrar är ”Easy to Use” certifierade av Svenska Reumatism Organisationen, vilket är en stor hjälp för den som har begränsad styrka. Ett enkelt sätt att öka frihet och bevara integritet, säger Helena Taghizadeh. 

Fakta om Tork

Varumärket Tork är en del av det globala hygien- och hälsobolaget Essity som startades 1968 och är verksamt på 110 marknader. Tork är det globalt ledande varumärket inom professionell hygien som hjälper omsorgsverksamheter att bli ännu bättre. Detta är drivkraften bakom varumärkets innovationer inom cirkularitet, välmående och hälsa.

ASiH – Avancerad Sjukvård i Hemmet – är framtidens sjukvård 

 ASiH-verksamheterna i Region Stockholm vårdar tillsammans runt 3400 patienter per dygn – att jämföra med Nya Karolinska Sjukhuset i Solna som har runt 700 vårdplatser. 

ASiH är en smart och kostnadseffektiv vårdform som bedriver avancerad vård i patienternas hemmiljö dygnet runt. Med stöd av ASiH kan trycket mot vårdcentralerna, akut- och specialistvården minska.  

– Vi kan korta vårdköerna och patienterna behöver inte vara kvar på sjukhus längre än nödvändigt, säger Julia Westerberg, läkare på ASiH AccessCare.

ASiH AccessCare är en personlig, modern och nytänkande verksamhet där man kombinerar den traditionella vården med nya teknologiska metoder och arbetssätt. Här finns multiprofessionella team som arbetar med fokus på det individuella vårdbehovet.  

– Förutom att tillgodose den medicinska vården, ser vi till hela patienten och strävar efter att skapa förutsättningar för ett så normalt och värdigt liv som möjligt, oavsett sjukdom. Med detta som mål uppmuntras patient och närstående vara en aktiv del av den egna vården, förklarar Julia Westerberg. 

ASiH har stor bredd
Avancerad sjukvård i hemmet riktas till patienter med allvarliga sjukdomstillstånd som kräver koppling till vården dygnet runt. Det kan vara cancersjukdom, svåra infektioner eller kroniska sjukdomar med komplikationer.  

– Att vårdas hemma bidrar till trygghet för såväl patienter som närstående, förklarar Arja Autere, verksamhetschef ASiH AccessCare. 

Dagens ASiH-ersättning är 1033 kr/vårddygn och utgör bara en bråkdel av kostnaden för ett vårddygn på sjukhuset. Trots detta har de ekonomiska villkoren inte setts över på snart ett decennium, vilket har medfört stora utmaningar för alla ASiH–verksamheter.  

Vi på AccessCare ser fram emot att fördelarna med ASiH, både för individen och för samhället i stort, uppmärksammas i den pågående planeringen och prioriteringen av Sveriges sjukvård, avslutar Arja Autere.